Priset på mat har ökat rekordmycket i Sverige, hur gör andra länder för att hålla priserna nere? Följ med P4 världen till Norge, Frankrike och Zimbabwe där prisutvecklingen skiljer sig från den svenska. På bara ett år har matpriserna ökat med 20% i Sverige vilket är den största ökningen sedan 50-talet. Mycket beror på kriget i Ukraina och de höga elpriserna vilket gör att prisökningarna påverkar många länder. Men om vi jämför den svenska utvecklingen med våra grannländer så är det ändå skillnad. De svenska priserna har ökat mest i Norden. I P4 Världen ska vi ta en titt på vad ett par andra länder har gjort för att hålla priserna nere.I Norge pågår ett priskrig mellan matbutikerna där handlarna pressas att hålla priserna nere för att locka kunder. Vår Norgekorrespondent Carina Holmberg berättar hur den norska Kiwi-effekten som ser ut att påverka den norska inflationen.Pristak i FrankrikeFör att lindra prisökningarna för franska matkunder så har matkedjor ingått en överenskommelse med regeringen om att sänka priset till vad man kallar lägsta möjliga nivå på ett antal varor fram till i sommar. Hör frilansjournalist Johan Tollgerdt berätta om den franska frustrationen över höjda priser och att vakter allt oftare kollar kunders väskor så att matvaror inte stjäls.I Zimbabwe slås det matprisrekord. Där har matpriserna stigit med 285% vilket gör det omöjligt för många att handla mat. Afrikakorrespondent Richard Myrenberg förklarar varför maten har blivit så dyr och hur fattiga människor kämpar för att klara sig.I takt med att maten blir dyrare, speciellt grönsaker och frukt, så finns det en risk att näringshalten på våra tallrikar minskar. Dietist Sofia Antonsson ger tips om hur vi kan äta billigt utan att tumma på näringen.

Ett år efter invasionen. Om hjältemod, krigströtthet vardag och framtid i krigets Ukraina. För ett år sedan förändrades livet totalt för miljontals människor i Ukraina. Från att känna sig trygg i sin egen säng om natten förändrades allt den där tidiga morgonen den 24 februari 2022. Lugna drömmar förvandlades till en levande mardröm berättar Kateryna Martinyuk som bor i Lviv i västra Ukraina. Hör hur kriget tvingar barnen att växa upp fort men även hur planer om framtiden skapar hopp.Kateryna har valt att stanna i Ukraina samtidigt som flera miljoner har lämnat landet. Vår utsända Trygve Ulriksen Skogseth finns vid den polska gränsen dit många tog sig för ett år sedan. Hur ser livet ut på andra sidan gränsen och när ska man våga vända tillbaka till sitt hemland? Ryssar i Sverige känner sig som monsterVi möter Anja som känner sig som en brottsling för att hon är född i Ryssland. Den generella synen på ryssar har förändrats och det är något som Anja hanterar dagligen.Vår korrespondent Caroline Kernen, med fokus på unga, rapporterar från Kiev om hur ungas liv påverkas av kriget. Hör om rädsla, osäkra framtidsplaner och synen på att man kan behöva offra allt för kriget.

Trots att vissa byggnader var helt nybyggda så stod de inte emot de kraftiga jordbävningarna som har skakat Turkiet och Syrien. Men i vilken utsträckning kan man faktiskt jordbävningssäkra en stad? Hur är det att leva på en plats där marken när som helst kan börja skaka? Och vad kan göras för att förhindra att ett skalv blir förödande?Jordbävningskatastrofen i Turkiet och Syrien har påmint oss om den enorma risk som människor på flera håll i världen lever med. Följ med till Eldringen runt Stilla havet och San Andreasförkastningen i Kalifornien och hör vår utsända rapportera om det senaste från katastrofen i Turkiet och Syrien.I amerikanska Kalifornien är oron för ett skalv ständigt närvarande. Hör vår korrespondent Roger Wilson om hur myndigheterna uppmanar befolkningen att förbereda sig inför att marken börjar skaka. Ett annat jordbävningsdrabbat land är Indonesien där myndigheterna har byggt upp en stor beredskap för katastrofhjälp just vid jordbävningar. Asien-korrepondent Peder Gustafsson berättar hur drabbade områden som Filippinerna och Thailand ser på det förebyggande jordbävningsarbetet på helt olika sätt.Jordbävningssäkra byggnaderEnligt nyhetsbyrån AP så har Turkiet i åratal ignorerat byggregler. Det hävdar experter efter de katastrofala jordskalven som förstörde minst 12 000 byggnader och dödade över 20 000 människor. En anledning är byggboomen i landet som skulle genomföras snabbt och billigt, enligt kritikerna.Italien är världsledande när det gäller forskning kring att jordbävningssäkra hus och byggnader. Vetenskapskommentator Ulrika Björkstén ger oss en bild av hur byggnadskonstruktion och materialval kan få hus att överleva jordbävningens kraft.

Barn behöver röra på sig mer. Barns inaktivitet är ett problem över hela världen - och vi svenskar är inte så duktiga som vi tror. De unga kallas av vissa för den mest stillasittande generationen när barn o unga väljer spelkonsoler och sociala medier på mobilen framför rörelse, lek och aktivitet. Frågan är hur detta kommer att påverka de ungas framtida liv, och hur kan vi aktivera dem som sitter stilla. Skolbarn i Sverige rör inte på sig tillräckligt mycket, långt ifrån faktiskt. Sverige hamnar nämligen i botten när Världshälsoorganisationen jämför hur pass fysiska barn är i 45 olika länder.Medicinera små barn med överviktFölj med vår hälsokorrespondent Sara Heyman till Fiji som brottas med ett stort antal barn med fetma. Vi hör även hur Nya Zeeland jobbar med att få in rörelse i läroplanen. I USA finns stora problem med övervikt bland barn och unga. Vår korrespondent Cecilia Khavar berättar om det amerikanska läkarförbundets nya rekommendationer som föreslår att små barn med fetma ska medicineras, och att barn ska erbjudas fetmaoperationer. Rekommendationer som lett till en het debatt. I Danmark uppmanas barn till ''risky play''. Där ska barn utmanas och fatta egna beslut under leken. Det kan handla om att klättra högt i träd eller leka med yxor. Vår Danmarkskorrespondent Samuel Larsson förklarar vad syftet är med denna riskabla lek. Hälso och idrottsforskare Ann-Christine Sollerhed ger sin bild av varför barn blir allt mer stillasittande och berättar vad som krävs för att få dem i rörelse igen. Och så får vi svar på frågan hur barn kan komma att påverkas i ett vuxet liv av att röra sig för lite som barn.

Vapen dödar allt fler i USA. Hör om metoderna som används för att krossa våldet i utsatta områden. Året har börjat med en hemsk våg av skjutningar i Sverige och här i P4 Världen fortsätter vi att fråga oss vad som finns att lära av andra länders arbete med att få stopp på gängkriminalitet. Värsta året för masskjutningar i USA Skjutvåldet under förra året slog rekord i Sverige men det går inte att jämföra med problemen i USA på långa vägar där skjutningarna är åtta gånger så vanliga som i Sverige. Även om det är spektakulära händelser som skolskjutningar som får mest uppmärksamhet i amerikanska medier så sker också många av skjutningarna i USA i ungefär samma miljöer som i Sverige. De sker ofta i utsatta områden, och ofta mellan gäng som vill kontrollera narkotikamarknaden.Hör vår korrespondent Roger Wilson i San Francisco berätta om gängkonflikter och hur medlare genom samtal arbetar för att stävja våldet. I Washington finns korrespondent Cecilia Khavar som förklarar varför masskjutningarna i USA blir allt fler och hur skolskjutningar påverkar debatten om vapenlagarna.