I lagens namn - Sveriges Radio

Avskyvärda odjur som ger sig på en mamma, vidrigt agerande och en epidemi som måste stoppas. Så reagerade politiker efter att två kvinnor sköts ihjäl i slutet av augusti. Men hur ska utvecklingen vändas? Kvinnan i Malmö som sköts ihjäl med sitt barn i famnen och den unga kvinna i norra Stockholm som mördades i en bostad i slutet av augusti blev två av totalt 29 offer för mord med skjutvapen under januari-augusti 2019. Under samma period skadades 73 människor enligt statistik från polisen. I en debatt möts justitieminister Morgan Johansson (S), Moderaternas rättspolitiske talesperson Johan Forssell samt Adam Marttinen (SD), rättspolitisk talesperson, för att diskutera hur politiken ska finna lösningar för att både förebygga rekryteringen av unga in i kriminalitet och försöka stoppa skjutningarna som sker. Ljudtekniker: Fredrik Nilsson. Programledare/producent: Evalisa Wallin.

Nästan hälften av de som åtalades för inblandning i mord med skjutvapen under åren 2013-2017 friades i domstol enligt en undersökning I lagens namn gjort. Det är stora skillnader mellan dödsskjutningar som lett till åtal på 90-talet jämfört med senaste åren. På 90-talet fälldes de allra flesta som åtalades, medan det på senare år är en större andel som frias. Katri Reyna Väänänen är mamma till Yonathan som blev mördad i Kista i mars 2017, och mordet på hennes son är ett av de fall som klarats upp senaste åren. Den åtalade mannen dömdes till livstids fängelse. Det betyder att någon åtminstone får stå till svars för det. Det betyder inte att Yonathan kommer tillbaka. Det betyder inte att någonting egentligen blir förändrat men om han hade blivit frikänd vet jag inte hur jag hade reagerat.  Jag tänker också på barnen, min dotter Keyla och hans två bröder, att han har tre yngre syskon och att det är viktigt för dem att få se att någon får konsekvenser. Det blir jättekonstigt om deras storebror blir mördad och inget händer. För min egen del är det som att jag kan lägga åtminstone det ältandet bakom mig, säger Katri. Tekniker: Fredrik Nilsson. Research: Robin Ejderklev. Programledare/producent: Evalisa Wallin. Om undersökningen I lagens namn har läst tings- och hovrättsdomar gällande mord (dödligt våld) som skett med skjutvapen under åren 1995-1999 samt 2013-2017. Underlaget bygger på laga kraft vunna domar som begärts ut från domstolar och fallen har spårats med hjälp av bakgrundssamtal med polis, åklagare, kriminologer samt i viss mån medierapportering. Det kan saknas enstaka ärenden men bör täcka in om inte alla så i vart fall nästan alla dödsskjutningar som lett till åtal. I materialet har, utöver den som åtalas för mord/dråp, även de som åtalats för medhjälp, anstiftan, skyddande av brottsling, vapenbrott (direkt kopplat till mordvapen) och andra eventuella brott direkt kopplade till mordet inkluderats. Domar om dödligt våld med skjutvapen som skett 1995-1999  16 fall varav ett med två offer 17 offer  24 åtalade personer 2 personer friade Domar om dödligt våld med skjutvapen som skett 2013-2017 47 fall varav tre med flera offer  51 offer  125 åtalade personer 58 personer friade

Mannen skröt om stora inkomster, bjöd generöst och charmade många. Men pengarna han spenderade var andras. Trots flera polisanmälningar kunde mannen fortsätta svindla flickvänner, vänner och företag. Det här stack ut jättemycket, säger målsägandebiträdet Hanna Lindblom. Jag har aldrig varit med om något liknande. Mannen dömdes tidigare i år till två års fängelse för flera bedrägerier mot sin tidigare sambo, kvinnor han dejtat, vänner och företag. Totalt handlar det om över en miljon kronor som han lurat till sig och värst drabbad är den före detta sambon. Tekniker: Fredrik Nilsson. Programledare/producent: Evalisa Wallin.

En kvinnojour får bilen vandaliserad men hjälp dröjer över en timme. Medborgare ringer om rattfyllor utan resultat. Kommunalråd, boende och poliser är eniga - poliserna är för få i Norrlands glesbygd. Redan för tre år sen gick 18 norrländska kommunpolitiker ut i ett upprop för att kräva fler poliser. Det handlar om medborgarnas trygghet där man både vill se poliser röra sig på sin ort. Men framför allt att de som ska upprätthålla lag och ordning kommer när man ringer om rattfyllor, pågående misshandel och ibland till och med skottlossning. Boende i Backe som I lagens namn pratat med säger att det är "High Chaparall" och Strömsunds kommunalråd pratar om ett brutet samhällskontrakt. De får även medhåll av polisen. Vi kanske inte mäktar med att göra allt som vi vill göra. Vi kanske inte kan vara lika synliga i vissa områden av kommunen som vi hade velat och som kanske allmänheten önskar, säger Jonny Jonsson, områdespolis i Strömsund. Reporter: Johannes Jakobsson. Tekniker: Johan Hörnqvist och Fredrik Nilsson. Programledare/producent: Evalisa Wallin.

Det finns risk för att förgiftningsmord inte upptäcks säger poliser, rättsläkare och jurister. Ett exempel är Norrtäljefallet där en kvinna nyligen dömdes för att ha förgiftat sin sambo med cyanid. Kriminologen Mikael Rying tycker det skulle vara bra om man rutinmässigt testade fler. Om man dör före 60 eller 70 eller 65 säger vi och det egentligen inte finns någon klar dödsorsak. Då kanske det är en bra målgrupp, så att säga, att testa för förgiftning. Cyanid upptäcks inte i den grundundersökning som görs vid en rättsmedicinsk obduktion och det var först efter påtryckningar från anhöriga till mannen som man gjorde en extra kontroll av sparat blod och kunde fastställa att det rörde sig om förgiftning. Mannens sambo dömdes nyligen av Norrtälje tingsrätt till 16 års fängelse för mord. Utan den här familjemedlemmen och försäkringstjänstemannen, om inte dom verkligen tagit sig an den här frågeställningen så hade det här aldrig blivit någonting, säger Sten Burman, domare i Norrtäljefallet. De senaste åren har det varit ett antal uppmärksammade fall där man misstänkt förgiftning, men där det varit försent för att kunna avgöra om något brott begåtts. Det krävs speciella tester för att upptäcka giftiga ämnen som exempelvis cyanid eller vissa giftiga växter. Men vid en rättsmedicinsk obduktion som begärs av polis när dödsfallet bedöms som oväntat eller oklart, exempelvis om det är en ung person, testar man bara för spår från ett par hundra ämnen om inga utökade tester begärs. Rättsläkaren Brita Zilg säger att de ytterligare testerna är en resursfråga. Det är en fråga om resurser. Om man jämför med en person som kommer in till akuten så tar man vissa grundprover som blodtryck, blodstatus och man tittar på beroende på symptom så gör man mer riktade analyser men man kan ju inte testa varenda en som har brutit benet eller har en förkylning om den också har varenda obskyr cancer som finns för då skulle man göra av med så mycket pengar, tid och resurs så det finns inte. Det är lite samma sak hos oss, man kan inte testa alla för allt utan man måste göra riktade analyser beroende på vilket fall man har på bordet, säger Zilg. I Norrtäljefallet var det sparade prover från den rättsmedicinska obduktionen som blev avgörande bevisning. Det finns alltid risk att vi missar, det kan man inte komma ifrån, men vi sparar ju det blodet och urinet och alla de kroppsvätskor som vi analyserar sparas ju i över ett år på rättskemi. Så man kan alltid gå tillbaka och plocka upp fall om det skulle komma den informationen i ett senare skede, säger rättsläkare Brita Zilg. Det hann gå sex månader innan de sparade proverna testades på nytt och domaren Sten Burman önskar att man kunde spara proverna längre. Man sparar, enligt vad vi fick uppgift om, bara i ett år. det skulle man i alla fall som amatör på just den här delen kunna hoppas att dom skulle kunna spara det i flera år. Det kan ju vara saker som man vill kontrollera i efterhand av olika skäl, säger Burman. Jennifer Rochette, I lagens namn i P1 ilagensnamn@sverigesradio.se